10
Vilken är den huvudsakliga målgruppen du har arbetat med i din karriär?
- Man kan väl säga att det är ganska mångfasseterat underlag man har av ungdomar som man mött. Allt går lite i perioder av vilka ungdomar det satsats på eller som är i behov av hjälp. Vi har haft grupper av ungdomar med borderline-problematik där dom nästan samlats på hög, där det inte alls är säkert att det är en riktig bedömning, men i början av 90-talet var det väldigt många som fick den diagnosen. I nuläget kanske det mer har övergått till ungdomar med bokstavskombinationer. Sen är det nog egentligen så att man har olika namn på samma saker. Om 10 år heter det nog något annat.
Du har ju arbetat med människor väldigt länge, och med väldigt många olika människor. Finns det, eller har du lagt märke till någon gemensam nämnare hos alla dessa människor?
- Det första jag tänker på som en gemensam nämnare med de jag mött är en rädsla som ofta finns hos dessa människorna. En rädsla för att ta emot hjälp under en lång tid. En jätterädsla upplever jag över detta. Jättesvårt med anknytning och jag tror någonstans att detta handlar om en rädsla för att bli beroende av någon annan eller någon annans hjälp.
Cristina - Jag har ju inte arbetat med ungdomar i lika långa perioder som man gör på ett behandlingshem men jag tror att en stor del av de vuxna eller ungdomar man möter har tappat sin självbild, sin självkänsla och sitt självförtroende. Man tror inte någonting om sig själv, man har varit så missförstådd, känt sig så utanför och som kan yttra sig i psykisk ohälsa eller ett utåtagerande beteende. Att de tänker att de inte duger till någonting.
- Det kanske är därifrån rädslan kommer, att de inte vågar ta emot hjälp.
11
Motivera ditt yrkesval.
- Jag har alltid varit intresserad av hur människor fungerar och även av sjukvård, detta kanske kommer sig av min militärtjänstgöring som sjukvårdare. Det föll sig ganska naturligt att söka sig till sjukvården och inrikta sig mot yngre personer.
Finns det något du saknar hos människan (generellt)?
- Cristina - Nej, jag tror att alla människor gör så gott dom kan utifrån sina förutsättningar. Det vi kanske har för lite av som var mer när vi var yngre är solidaritet. Det känns som att det är mer jag och mitt nu för tiden.
Finns det något hos människan som vi har för mycket av?
- Cristina - Saker kanske, inklusive oss.. prylar har människan för mycket av. Kolla bara på vårt förråd...
- Lennart - Jag tror att det finns en egoism i alla människor någonstans, sen är det mer eller mindre men den finns alltid där. En strävan av att alltid bli eller vara bättre hela tiden. Jag tänker människan generellt i hela världen.
Daniel: Bra jobbat Johannes! Du styrde skeppet i hamn, om jag nu tillåts att få använda mig av nautiska termer? Jag hör ingen som klagar, alltså får jag göra det. Om du bara avrundar intervjun med något inställsamt nu, blir det perfekt.
...Eller ska du bara avsluta intervjun rakt av utan att
// Johannes
Daniel: Okej...jahapp...eh? Snipp snapp snut så var intervjun slut.
Johannes: ...Allvarligt! Var inte mitt bättre?
Daniel: ...Jaa, jo! Men det där med tankeverksamhet, det är inte min starka sida!
