Jag menar om jag skickar ett sms till någon, visst ser jag till att vederbörande får tillräckligt med tid på sig att svara innan jag överväger att ringa upp. Det handlar om gott uppförande och respekt.
Bäst för Johannes att han har kaffe med sig.
Ingång #5.
Klockan 10:00, mötte upp min kamrat Johannes. Kamrat Cassandra skulle visst inte följa med denna dag på grund av vård av sliten häst. Att hästen skulle ha varit sliten är ett antagande från min sida, baserad på att någonting som är vid behov av vård nog måste vara slitet.
Johannes hade inget kaffe med sig. Stämningen i bilen var bitter.
Ingång #6.
Klockan 10:15, har äntligen fått en mugg kaffe! Vi behövde visst bara åka till Skara först! Jag drar därför slutsatsen att allt kaffe i Skövde måste vara slut och att staden just nu genomlider en svår kris.
Vi köpte kaffe på McDonalds, åkte sedan ca 200 meter, eller mindre, till en Statoil-mack och köpte Coca-cola, på grund av...någon anledning.
På Statoil-macken ser vi två stycken, i brist på bättre beskrivning, hot-rods med tillhörande förare. Johannes, passar på att ta fram kameran och frågar om han får ta några bilder till musik-magasinet Bladen webbtidning. Den ena föraren tackade genast ja till detta och delade samtidigt med sig av en sanning när denne utbrast ”Fan dä' blir inte mer rock'n'röll än så här!”. Det var tydligt att vi fortfarande befann oss på Västgöta-schlätten.
Ingång #7.
Klockan 10:41, har druckit upp muggen med kaffe från McDonalds. McDonalds gillar att brygga sitt kaffe så varmt att man får första gradens brännskador av att hålla i pappersmuggen man får kaffet serverat i. Jag gissar att detta är ett taktiskt grepp från McDonalds sida, eftersom man inte känner någon smak av hur kaffet verkligen smakar efter att ha bränt sönder gommen.
Men det tog alltså osedvanligt lång tid att sänka denna mugg kaffe.
Skönt är det ändå, med lite kaffe innanför västen känns världen återigen som ett ställe att finnas på och leva i, istället för att vara ”föremål för sprängning”.
För övrigt är vi snart framme i Lidköping och väl där ska vi träffa bandet Seedna, för en intervju.
Inledning intervju med Seedna
Daniels dagbok.
Söndagen 3:a maj 2015.
Ingång #1.
Det är med en lätt känsla av att ”allting är fel” som jag äntrar buss 402 som tar en från Hjo till Skövde. Helt säker på varför jag upplever denna känsla kan ju ingen vara, men jag anar att det har någonting att göra med faktumet att klockan slagit 09:18 och jag har inte druckit något kaffe än. Jag hoppas innerligt att mina båda kamrater välkomnar mig i Skövde med en, kanske till och med två, koppar med kaffe.
Äntringen av bussen för övrigt, en osannolik framgångssaga. Jag lyckades fullständigt lura busschauffören till att stanna genom att stå vid en busshållplats, förklädd till ”person som vill åka med bussen”. När busschauffören väl stannat och öppnat dörren rusade jag in, förkunnade jag att jag hade äntrat bussen, betalade för en biljett till Skövde och gick sedan och satte mig långt bak i bussen. Hade jag druckit kaffe den morgonen hade jag kapat bussen, och jag hade blivit Kapten Daniel, härskare över de sju vägbanorna.
Det faktum att jag inte hann dricka kaffe förefaller för kollektivtrafiken vara riktigt tursamt.
Ingång #2.
Klockan är nu 09:24, har fortfarande inte druckit något kaffe ännu. Det beror mest på att jag fortfarande sitter på bussen, bussen som helt saknar faciliteter för att brygga kaffe, och min oförmåga att planera inför framtiden samt min avsaknad av termos.
- Mental note: Köp termos!
- Mental note #2: Överväg att skicka in en motion om kaffebryggare ombord på bussar.
Ingång #3.
V + 2:30 h.
”V” är för ”Vaken”.
Drömmen om en kopp kaffe känns som en avlägsen hägring numera. I Värsås håller man visst på med att byta däck på en traktor. Ovanligt är det att få se en traktor med bara tre däck, man kan ju bara spekulera till varför däcket behövde bytas ut.
En lågoddsare är att däcket faktiskt behövde bytas ut på grund av slitage.
Ingång #4.
Fick ett sms. Det var min kamrat Johannes som skickade. Utan att ge mig tillräcklig tid att svara honom, ringde han upp mig. Oerhört irriterande!