20
21
I vilket fall, om du tänker dig att du ser någon klädd i en rump-lapp gjord av hjortskinn och bär skallen från en död räv på sitt huvud då har du troligtvis sett en individ från en flock människor som jagar i skogen.
Om du istället tänker dig att du ser någon klädd i en rump-lapp gjord av fiskmåsfjädrar och bär huvudet av en död gädda som huvudprydnad, då tittar du på en individ från en flock människor som sannolikt jagar/fiskar vid kusten.
Armbandet på bilden har ingenting med stenåldersmänniskor att göra.
Att man bar klädesplagg och smycken som på något sätt symboliserade platsen där man jagade var inte bara för att det var snyggt, och det var inte heller bara för att skapa en gemensam identitet för flocken. Utan det var dessutom för att kunna göra anspråk på den biten jaktmark man jagade på. Man lade inget värde på själva marken i sig, på marken fanns oftast gräs och småsten och det fanns ju överallt.
Inget att göra anspråk på. Vad man ville göra anspråk på var födan som fanns i det här området. Tänk dig ett parti monopol fast med hungersvält och döden istället för fängelse. Och istället för att uppföra hotell på ”tomterna” så ville man ha så mycket föda och drickbart vatten som möjligt.
Vi fortsätter att föreställa oss saker. Vi föreställer oss att vi lever med en grupp människor som jagar i skogen. Vi själva bär en rump-lapp gjord av hjortskinn och har vi tillräckligt hög status inom flocken kanske vi bär skallen av en död ekorre på huvudet. Vi identifierar oss som skogsjägare, vi lever och vi tänker som skogsjägare.
En dag kommer en människa utifrån till flocken. Denna människa har en rump-lapp gjord av vargpäls och bär skallen av en död grävling på huvudet. Det är lite märkligt va? Den här individen är inte riktigt som oss. Men denne liknar ändå oss till stor del. Vi gör inte stor grej av det, det är okej, vi kan acceptera denna nya individ i vår flock.
En annan dag kommer en människa utifrån till flocken. Denna människa bär en rump-lapp av fågelfjädrar och bär ett halsband av snäckor. Det är väldigt märkligt va? Vad är det med skrotet denne har runt halsen? Och fjädrar runt midjan?
- Fjädrar det använder vi för att fästa i änden av våra pilar för stabilitet. Fjädrar runt midjan, vad är det för stolligheter? Det här kan vi bara inte acceptera.
Människan är, i viss mån, en social varelse.
Eller besök oss
Egon letar upp den vassa stenen, plockar upp den och lägger den i handen så att det i profil liknar huvudet på en hackspett. Han slår sedan den vassa sten mot trädstammen – det blir ett stort hack i trädet! Han slår i trädstammen med stenen igen – det blir ett ännu större hack i trädstammen. Han slår igen, och igen, och igen – han hugger ner trädet. Succé! Äntligen!
Allt detta tack vare människans förmåga att samla information, bearbeta den och sedan formulera slutsatser att agera utifrån. Människan är en tänkande varelse.
Människan är en social varelse. Vi lever i samhällen eftersom vi känner oss trygga i grupp. Även de tidigaste människorna levde i samhällen, eller flockar om man hellre vill använda den termen. Man behöver inte vara särskilt smart för att inse fördelarna med att alltid förflytta sig i grupp.
Visst, ensam är stark. Men betänk följande:
Du sitter i skogen och skiter. Större delen av ditt fokus bör ligga på att antingen hålla balansen, om du står och skiter med böjda knän, eller så ligger fokus på att hitta någonting lämpligt att torka dig med. Överraskad blir du då om du plötsligt står öga mot öga med en grävling. För det är förbannat svårt att sitta och skita och hålla utkik samtidigt. Och jag gissar att det är ännu jävligare att försöka försvara sig i fallet om grävlingen går till anfall.
Du skulle ha haft en eller flera personer med dig ut i skogen. Då hade du kunnat utse denne/dessa till spejare och försvarare!
Även stenåldersmänniskorna insåg alltså redan tidigt fördelarna med att leva i flock. Individerna i varje flock vill känna tillhörighet med flocken, att man kan identifiera sig med flocken för detta ger individen en form av lugn, det är en trygghet att veta att man tillhör en sammansvetsad grupp människor.
För dom allra tidigaste människoflockarna kom identiteten att handla väldigt mycket om platsen man mest jagade på. Man var inte bofast, man flyttade vart efter bytet rörde sig. Och till varje ny plats där bytet existerade där byggde dessa människoflockar läger. Dessa läger uppfördes gärna i närheten av en vattenkälla.
Eftersom det rådde stor konkurrens om födan mellan människor och rovdjur, men också en människoflock och en annan människoflock, blev området man jagade på viktigt för människorna. Den var så viktig att man började klä sig i plagg och prydnader som ofta förekom på denna jaktmark. Till exempel kan man tänka att om man såg en individ från människoflock som går klädd i rump-lappar gjorda av hjortskinn och bar skallen av en död räv på huvudet. Ja förslagsvis skallen av en död räv eftersom att bära en skallen av en levande räv på huvudet nog inte gjordes särskilt enkelt.